Hjärnskakning kan ge större risk för adhd, demens och parkinsons sjukdom

Enligt en studie i British Medical Journal fann forskarna ett samband mellan hjärnskakning och adhd, demens, Parkinsons sjukdom samt stämnings- och ångestsjukdom.

Hjärnskakning påverkar det autonoma nervsystemet och blodflödet till och runt hjärnan. De som drabbas brukar bli bättre inom en vecka men det kan finnas långtidskonsekvenser.

Forskarna analyserade patienter från Manitoba provinsen i Kanada.

Sammanlagt 47,483 personer (28,021 män som i medeltal var 25 år gamla och 19,642 kvinnor, 21 år gamla i medeltal) fick diagnos hjärnskakning. Var och en av dessa personer jämfördes med tre andra personer som matchades för ålder, kön och geografiskt område utan hjärnskakning (81,871 män och 57,159 kvinnor).

Efter att ha uteslutit påverkande faktorer som inkomst, utbildning och annan samtida sjukdom, fann forskarna att risken för att utveckla ADHD var 39 % högre hos de som haft hjärnskakning jämfört med personer utan hjärnskakning.

Risken för att drabbas av stämnings- och ångestsjukdom var hela 72 % högre, särskilt hos kvinnor, med 28 % högre risk för hyperaktivitet och 7 % högre risk för depression och ångestsyndrom hos män.

Risken för demens och Parkinsons sjukdom ökade med 72 respektive 57 %.

En andra hjärnskakning ökade väsentligt risken för demens medan tre eller mer hjärnskakningar kopplades samman med högre risk för stämnings- och ångestsyndrom samt Parkinsons sjukdom.

Den ökade risken för ADHD efter hjärnskakning hände oftare hos yngre personer medan demens och Parkinsons sjukdom inträffade mest hos äldre.

Detta är en s k observationsstudie som inte kan fastställa orsakssamband. Andra begränsande faktorer är att man inte hade tidigare medicinsk sjukdomshistoria på deltagarna och att man bara undersökte personer från en region i Kanada.

Källa: https://fmch.bmj.com/content/8/3/e000390

Hjärnskakning kan ge långvariga besvär

Kunskapen om tillstånd som uppstår efter våld mot huvudet och påverkan av hjärnans funktioner har ökat under de senaste decennierna och har haft en påverkan på den kliniska handläggningen. Avancerad neurointensivvård och strukturerade rehabiliteringsprogram utvecklades under 1990-talet för patienter med svåra skador. Senare uppmärksammades även handläggningen av patienter med mindre allvarliga, men vanligare tillstånd, där majoriteten diagnostiseras som commotio cerebri – hjärnskakning.

Terminologi och definitioner för dessa tillstånd varierar, vilket gör den befintliga litteraturen omfattande och svåröverskådlig. I Sverige används vanligtvis termerna hjärnskakning eller commotio cerebri när det har förekommit kortvarig medvetandeförlust eller amnesi med snabb återhämtning av neurologiska funktioner enligt klinisk bedömning. Internationellt sett dominerar termen ”mild traumatic brain injury” (MTBI), som definieras som medvetandegrumling eller medvetandeförlust i högst 30 minuter eller amnesi i högst 24 timmar, samt poäng 13-15 enligt Glasgow Coma Scale (GCS) vid första sjukhusundersökningen.

Antalet patienter som söker sjukhusvård efter hjärnskakning (MTBI) i västliga länder uppskattas vara mellan 100 och 300 per 100 000 invånare och år. Totalt sett, inklusive de som inte söker akut sjukvård, är incidensen ännu högre. Trafikolyckor och fallolyckor är de främsta orsakerna till skadan. I Sverige visar sjukhusdata att antalet personer som vårdades för hjärnskakning var stabilt runt 15 000 per år under perioden 1987-2000, med högre incidens i åldersgrupperna 16-20 år och över 65 år.

Det finns ett stort behov av evidensbaserade riktlinjer för den kliniska handläggningen av MTBI-patienter på grund av den minimala risken för potentiellt livshotande intrakraniella komplikationer och den högre risken för långvariga besvär. Den akuta diagnostiken syftar till att tidigt upptäcka tecken på intrakraniella komplikationer som kan kräva neurokirurgisk behandling. Tidigare förlitade man sig på klinisk observation och skallröntgen, men numera används datortomografi (DT) för snabbare och mer exakt diagnos. Skallröntgen har inte längre rekommenderats som rutinmetod för den akuta diagnostiken.

Tillgången till DT har möjliggjort snabbare och mer pålitlig diagnostik av intrakraniella komplikationer. Studier har visat att andelen patienter med sådana komplikationer ökar i MTBI-gruppen med GCS 13 jämfört med GCS 15. Dock kräver endast en liten andel av patienterna med MTBI neurokirurgisk behandling. Akut DT har visat sig vara lika säkert som inläggning på sjukhus för observation av patienter med hjärnskakning och kan även minska sjukvårdskostnaderna.

Forskning har också undersökt olika kliniska och biokemiska markörer för att identifiera patienter med hög risk för intrakraniella komplikationer och långvariga besvär. Proteinet S100B har studerats noggrant, men det finns vissa begränsningar i dess användning som en pålitlig markör. Fortsatta studier krävs för att bestämma vilken roll biokemiska markörer kan spela i den akuta handläggningen av patienter med hjärnskakning.

Efter MTBI upplever majoriteten av patienterna symtom som huvudvärk, trötthet, koncentrations- och minnessvårigheter under en tid, men dessa symtom försvinner vanligtvis inom 3 till 6 månader. En del patienter rapporterar dock kvarstående besvär och svårigheter i vardagslivet, vilket har varit föremål för intensiv forskning. Det finns ingen enhetlig definition av långvariga besvär, vilket gör det svårt att jämföra olika studier. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå faktorer som påverkar långtidsutfallet och för att utforma lämpliga interventionsprogram för patienter med långvariga besvär efter hjärnskakning.

Sammanfattningsvis är kunskapen om tillstånd efter våld mot huvudet och hjärnskakning i ständig utveckling. Det finns ett behov av tydliga riktlinjer för den kliniska handläggningen, särskilt med avseende på diagnos av intrakraniella komplikationer och identifiering av patienter med risk för långvariga besvär. Forskning inom området fortsätter för att förbättra förståelsen och vården av dessa patienter.

Hjärnskakning i kombination med andra skador

Ibland vid en olycka är hjärnskakning den enda skadan t.ex. om man fallit och slagit i huvudet, men det är inga öppna sår, blödningar eller andra synliga skador.

Men ibland kan det vara multipla skador t.ex. vid en allvarig olycka med cykel, mc, bil eller liknande. Då kanske personen har drabbats av en hjärnskakning men även andra allvarliga skador som t.ex. stora yttre blödningar, andnöd etc.

För att ta hand om en sådan skadad person är det bra att alltid gå lugnt tillväga och och följa det s.k. flödesschemat L-ABCDE

L-ABCDE

L-ABCDE grundar sig på engelsk terminologi och hjälper till hur man ska tänka, bedöma, arbeta och proritera vid en olycka.

L – Livsfarligt läge
Kontrollera att platsen där personen ligger är säker att vistas på, för dig som vårdare och för patienten. Vid livsfarligt läge och personen t.ex. ligger på en trafikerad väg som vi inte har möjlighet att spärra av, skapa en säker plats eller dra personen i skydd till en säker plats.

A – Airway
Kontrollera att luftvägarna är fria. Öppna luftvägarna genom att luta den skadades huvud lite bakåt och kontrollera att inga främmande föremål täpper till luftvägarna.
Vid misstanke om rygg- och nackskada stabiliseras nacken med händerna.

B – Breathing
Kontrollera om personen andas. Placera eventuellt den skadade i stabilt sidoläge om personen är medvetslös och andas. Om den skadade andas se till att lossa åtsittande kläder, gör åtgärder som underlättar andningen.

C – Circulation and bleeding
Finns någon yttre blödning? Stoppa eventuella blödningar med förband. Kan inre blödning misstänkas? Kontrollera pulsen? Finns tecken på cirkulationssvikt? Förebygg cirkulationssvikt genom att tala lugnt till personen och förhindra nedkylning.

D – Disability
Kontrollera personens medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga i armar och ben.

E – Expose and protect from the environment
Se till att den skadade håller värmen genom att lägga på filtar, tröjor, jackor m.m. I vissa fall kan man även behöva skydda mot värme.

Det kanske bara är en liten skada, men det är alltid bra att gå igenom flödesschemat för att kontrollera för ytterligare skador. Har personen trillat med cykeln kanske det bara är ett skrapsår på benet och en mindre hjärnskakning. Då kanske åtgärden blir att rengöra såret med vad som finns tillgängligt, t.ex. vatten eller handsprit och lägga om med ett rent tygstycke och hjälpa personen till adekvat vård.

Hjälmar med MIPS rotationsskydd skyddar bättre mot hjärnskakning

Hjälmar som har rotationsskydd i form av MIPS får generellt bättre resultat i tester än de hjälmar som inte har den typen av skydd så om man vill minska risken för hjärnskakning bör man välja en hjälm med MIPS rotationsskydd.

MIPS rotationsskydd är ett system som är utvecklat i samarbete med hjärnkirurger för att minska rotationsskador vid slag mot huvudet.

Idén till MIPS kommer från hjärnans egen konstruktion. Hjärnan är omgiven av en vätska som gör att rotationskraften minskar.

MIPS fungerar på samma sätt. Mellan hjälmens hårda skal och innerdelen som sitter mot huvudet sitter en insats som vid rotationsvåld glider. Insatsen dämpar på detta sätt rotationskraften.

Allvarligt med upprepad hjärnskakning

Att drabbas av en hjärnskakning kan vara illa nog. Men att drabbas av ytterligare en hjärnskakning efter en tidigare hjärnskakning är många gånger värre. Har en individ drabbats av en hjärnskakning och får en till så är situationen fem gånger värre.

Har man haft en hjärnskakning är det alltså stor risk att man får ännu större problem om man drabbas av ytterligare en hjärnskakning. Och situationen förvärras vid ytterligare hjärnskakningar.

Om man håller på med en sport eller annan aktivitet där risken för hjärnskakningar är hög oc man har åkt på mer än tre registrerade smällar ska man överväga att byta idrott. 

Man behöver inte sluta idrotta men man bör då undvika kontaktsporterna.
Har man haft fem hjärnskakningar ska man absolut inte fortsätta.
Man känner till att det finns en ökad risk för långtidseffekter när man haft upprepade skallskador. Har man fått ett antal rejäla hjärnskakningar så har man en ökad risk för demens, alzheimer och parkinson.

Vid en idrott bör man direkt ta bort en spelare efter en skallskada.  En spelare som fått en hjärnskakning eller en smäll mot hjärnan, så att man ser att hon nästan varit nere för räkning, ska absolut tas ur spel och inte spela något på minst ett dygn.

Hjärnskakning symptom och åtgärder

Hjärnan omges av cerebrospinalvätska som ska dämpa kraften som påverkar hjärnan vid ett slag eller fall. Om du får ett hårt slag mot huvudet så kan dock inte alltid cerebrospinalvätskan  stå emot kraften som uppstår utan hjärnan slår emot skallbenet. Då kan en hjärnskakning uppstå.

Symptom på hjärnskakning

Om du fått en hjärnskakning är det vanligt att du upplever huvudvärk, blir yr, mår illa, känner dig trött och förvirrad samt att du drabbas av minnesluckor.

Man kan också få problem med balansen, eller hörseln och synen t.ex. genom att det ringer i öronen eller att man drabbas av dubbelseende.

Åtgärder vid hjärnskakning

Om du tror att du fått hjärnskakning eller om någon i din närhet eller ditt barn har slagit i huvudet hårt ska du kontakta vårdupplysningen din vårdcentral för att få hjälp.

Var uppmärksam på eventuella symptom.

Diagnos och behandling vid hjärnskakning

 

Ibland räcker det med att du beskriver dina symptom för en läkare för att du ska få rätt diagnos. Men ibland krävs en röntgenundersökning eller MRI för att säkerställa att du inte drabbats av en blödning i hjärnan eller fått en skada på skallbenet.

En vanlig hjärnskakning är helt ofarlig och kan inte behandlas annat än med vila. Du bör undvika att titta på TV, läsa och spela datorspel i stor utsträckning eftersom det kräver mycket koncentration, utan istället ta det lugnt och vila.

Du bör inte heller träna hårt eller förtära alkohol den första tiden efter hjärnskakningen.

Ett barn som fått hjärnskakning bör inte delta i lekar med mycket hopp och spring.

Hjärnskakning

Hjärnskakning betyder att den mjuka hjärnvävnaden kommer i rörelse på grund av slag mot huvudet. Ett kraftigt slag kan leda till blödningar och svullnad i hjärnvävnaden. Ibland blir det också brott på skallbenet. Kortvarig medvetslöshet är det tydligaste tecknet på hjärnskakning. Ibland är den så lätt och kortvarig att den är knappt märkbar. Vanlig hjärnskakning är inte farlig, men du bör undersökas på sjukhus så att man kan utesluta en blödning i hjärnan.