Kunskapen om tillst\u00e5nd som uppst\u00e5r efter v\u00e5ld mot huvudet och p\u00e5verkan av hj\u00e4rnans funktioner har \u00f6kat under de senaste decennierna och har haft en p\u00e5verkan p\u00e5 den kliniska handl\u00e4ggningen. Avancerad neurointensivv\u00e5rd och strukturerade rehabiliteringsprogram utvecklades under 1990-talet f\u00f6r patienter med sv\u00e5ra skador. Senare uppm\u00e4rksammades \u00e4ven handl\u00e4ggningen av patienter med mindre allvarliga, men vanligare tillst\u00e5nd, d\u00e4r majoriteten diagnostiseras som commotio cerebri – hj\u00e4rnskakning.<\/p>\n\n\n\n
Terminologi och definitioner f\u00f6r dessa tillst\u00e5nd varierar, vilket g\u00f6r den befintliga litteraturen omfattande och sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dlig. I Sverige anv\u00e4nds vanligtvis termerna hj\u00e4rnskakning eller commotio cerebri n\u00e4r det har f\u00f6rekommit kortvarig medvetandef\u00f6rlust eller amnesi med snabb \u00e5terh\u00e4mtning av neurologiska funktioner enligt klinisk bed\u00f6mning. Internationellt sett dominerar termen ”mild traumatic brain injury” (MTBI), som definieras som medvetandegrumling eller medvetandef\u00f6rlust i h\u00f6gst 30 minuter eller amnesi i h\u00f6gst 24 timmar, samt po\u00e4ng 13-15 enligt Glasgow Coma Scale (GCS) vid f\u00f6rsta sjukhusunders\u00f6kningen.<\/p>\n\n\n\n
Antalet patienter som s\u00f6ker sjukhusv\u00e5rd efter hj\u00e4rnskakning (MTBI) i v\u00e4stliga l\u00e4nder uppskattas vara mellan 100 och 300 per 100 000 inv\u00e5nare och \u00e5r. Totalt sett, inklusive de som inte s\u00f6ker akut sjukv\u00e5rd, \u00e4r incidensen \u00e4nnu h\u00f6gre. Trafikolyckor och fallolyckor \u00e4r de fr\u00e4msta orsakerna till skadan. I Sverige visar sjukhusdata att antalet personer som v\u00e5rdades f\u00f6r hj\u00e4rnskakning var stabilt runt 15 000 per \u00e5r under perioden 1987-2000, med h\u00f6gre incidens i \u00e5ldersgrupperna 16-20 \u00e5r och \u00f6ver 65 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Det finns ett stort behov av evidensbaserade riktlinjer f\u00f6r den kliniska handl\u00e4ggningen av MTBI-patienter p\u00e5 grund av den minimala risken f\u00f6r potentiellt livshotande intrakraniella komplikationer och den h\u00f6gre risken f\u00f6r l\u00e5ngvariga besv\u00e4r. Den akuta diagnostiken syftar till att tidigt uppt\u00e4cka tecken p\u00e5 intrakraniella komplikationer som kan kr\u00e4va neurokirurgisk behandling. Tidigare f\u00f6rlitade man sig p\u00e5 klinisk observation och skallr\u00f6ntgen, men numera anv\u00e4nds datortomografi (DT) f\u00f6r snabbare och mer exakt diagnos. Skallr\u00f6ntgen har inte l\u00e4ngre rekommenderats som rutinmetod f\u00f6r den akuta diagnostiken.<\/p>\n\n\n\n
Tillg\u00e5ngen till DT har m\u00f6jliggjort snabbare och mer p\u00e5litlig diagnostik av intrakraniella komplikationer. Studier har visat att andelen patienter med s\u00e5dana komplikationer \u00f6kar i MTBI-gruppen med GCS 13 j\u00e4mf\u00f6rt med GCS 15. Dock kr\u00e4ver endast en liten andel av patienterna med MTBI neurokirurgisk behandling. Akut DT har visat sig vara lika s\u00e4kert som inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus f\u00f6r observation av patienter med hj\u00e4rnskakning och kan \u00e4ven minska sjukv\u00e5rdskostnaderna.<\/p>\n\n\n\n
Forskning har ocks\u00e5 unders\u00f6kt olika kliniska och biokemiska mark\u00f6rer f\u00f6r att identifiera patienter med h\u00f6g risk f\u00f6r intrakraniella komplikationer och l\u00e5ngvariga besv\u00e4r. Proteinet S100B har studerats noggrant, men det finns vissa begr\u00e4nsningar i dess anv\u00e4ndning som en p\u00e5litlig mark\u00f6r. Fortsatta studier kr\u00e4vs f\u00f6r att best\u00e4mma vilken roll biokemiska mark\u00f6rer kan spela i den akuta handl\u00e4ggningen av patienter med hj\u00e4rnskakning.<\/p>\n\n\n\n
Efter MTBI upplever majoriteten av patienterna symtom som huvudv\u00e4rk, tr\u00f6tthet, koncentrations- och minnessv\u00e5righeter under en tid, men dessa symtom f\u00f6rsvinner vanligtvis inom 3 till 6 m\u00e5nader. En del patienter rapporterar dock kvarst\u00e5ende besv\u00e4r och sv\u00e5righeter i vardagslivet, vilket har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r intensiv forskning. Det finns ingen enhetlig definition av l\u00e5ngvariga besv\u00e4r, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att j\u00e4mf\u00f6ra olika studier. Ytterligare studier beh\u00f6vs f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 faktorer som p\u00e5verkar l\u00e5ngtidsutfallet och f\u00f6r att utforma l\u00e4mpliga interventionsprogram f\u00f6r patienter med l\u00e5ngvariga besv\u00e4r efter hj\u00e4rnskakning.<\/p>\n\n\n\n
Sammanfattningsvis \u00e4r kunskapen om tillst\u00e5nd efter v\u00e5ld mot huvudet och hj\u00e4rnskakning i st\u00e4ndig utveckling. Det finns ett behov av tydliga riktlinjer f\u00f6r den kliniska handl\u00e4ggningen, s\u00e4rskilt med avseende p\u00e5 diagnos av intrakraniella komplikationer och identifiering av patienter med risk f\u00f6r l\u00e5ngvariga besv\u00e4r. Forskning inom omr\u00e5det forts\u00e4tter f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rst\u00e5elsen och v\u00e5rden av dessa patienter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kunskapen om tillst\u00e5nd som uppst\u00e5r efter v\u00e5ld mot huvudet och p\u00e5verkan av hj\u00e4rnans funktioner har \u00f6kat under de senaste decennierna och har haft en p\u00e5verkan p\u00e5 den kliniska handl\u00e4ggningen. Avancerad neurointensivv\u00e5rd och strukturerade rehabiliteringsprogram utvecklades under 1990-talet f\u00f6r patienter med sv\u00e5ra skador. Senare uppm\u00e4rksammades \u00e4ven handl\u00e4ggningen av patienter med mindre allvarliga, men vanligare tillst\u00e5nd, d\u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-58","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=58"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sjukhem.se\/hjarnskakning\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=58"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}