Det tydligaste tecknet på en hjärnskakning är den kortvariga medvetslösheten. Om medvetslösheten varar längre än någon minut måste man misstänka en svårare typ av hjärnpåverkan. Ibland kan man ha hjärnskakning utan tydlig medvetslöshet. Man kan vara frånvarande en kort stund följt av illamående, kräkningar och trötthet. Under timmar eller dagar efter en hjärnskakning har du ofta huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar och stark trötthet.
Symptomen brukar gradvis försvinna efter några dagar upp till en vecka efter. En del personer får mer långvariga besvär av en hjärnskakning som fortsatt huvudvärk, yrsel, trötthet, svårigheter att koncentrera sig, nedstämdhet och överkänslighet mot ljud. Dessa symtom brukar inte vara knutna till någon synlig skada på hjärnvävnaden.
Tecknen på hjärnskakning kan komma efter flera timmar och därför är det viktigt att du har ditt barn under uppsikt och också väcker det nattetid för att se att det inte är medvetslöst.
Källa: vardguiden
80-90 % av alla hjärnskador uppstår av fallolyckor. 20 % av dessa leder till funktionshinder.
Symtom skall vara: huvudvärk, illamående, kognitiva nedsättningar. Det kan ta upp till tre månader för hjärnan att återhämta sig. Hjärnskadan kan läka ut om den skadade vilar de första tre veckor i liggande läge, absolut inga häftiga rörelser. Även vid mild hjärnskada ( lätt hjärnskakning ) får en relativt hög andel av de drabbade några av dessa symtom: Balansproblem, tinnitus, huvudvärk, minnesproblem, agresseion, hypofyssvikt, Kortisolsvikt, deppresion, Minerius sjukdom, ångest, hjärntrötthet ( fattigue),
CTE ( fortsatt celldöd som skapar demenssjukdomar som Parkinson).
CTE visar sig efter ca 5-10 år efter skadan.
Om personer upplever dessa symtom efter tre veckor ansök om remis till en Nerulogmotagning.
Victigt att tänka på::
Var inte ensam de tre första dagarna.
En hjärnskada kan ta upp till tre till en vecka innan symtom visar sig vid en neurolog diagnostik.
Uplever du fler symtom efter ett akut besök åk då tillbaka.
Låt inte husläkare beställa en ny röntgen om ni upptäcker fler symtom utan låt en neurolog göra en mer avancerad typ av röntgen.
Ct-röntgen och MR görs för att hitta struktuella skador som t.ex. Skadat skallben, blödning och svullnad. Om något av dessa symtom visar sig får den skadade hjälp omedelbart. CT-röntgen och MR kan dock inte upptäcka avslitna och skadade hjärnceller och därför kan läkarna förminska skadorna eftersom röntgen inte kan visa sådana skador.